Styr Palantir svensk polis?

Ett återkommande påstående i flödena: att Palantir — bolaget som byggt underrättelseverktyg åt CIA och amerikansk gränspolis — i det tysta skulle ha blivit hjärnan bakom svensk polis. Att varje registrering, spaning och prognos numera passerar en amerikansk plattform. Vi bestämde oss för att följa pappersspåret. Det visade sig vara hemligstämplat — men det journalister sedan grävde fram förändrar var den här granskningen landar.

01Vad myten faktiskt påstår

Den virala versionen gör tre påståenden på en gång: att amerikanska Palantir sitter mitt i polisens maskineri, att övervakningen är total och sker i realtid, och att allt skett utan insyn. Tre påståenden med tre olika svar — och det är först när man prövar dem var för sig som det syns vilka som håller. Två av dem gör det, i allt väsentligt. Det mest spektakulära gör det inte.

02Vad avslöjandet visar

I november 2025 publicerade Dagens ETC sin granskning: svensk polis har i minst fem år använt Acus, en specialanpassad version av Palantirs analysplattform Gotham. Enligt tidningens källor kan utredare på sekunder ta fram en detaljerad profil av en person — där uppgifter ur spaningsregister kombineras med data från bank-id, mobiloperatörer och sociala medier. DN har dessutom hittat hänvisningar till Gotham i förundersökningar. Ingen upphandling har kommunicerats, ingen offentlig debatt föregick systemet.

Samarbetet är inte bara en licens. Enligt Realtid arbetar minst sex Palantir-tekniker upp till fyra dagar i veckan i polishuset på Kungsholmen — med förhållningsregler som förbjuder dem att bära bolagets logotyp och att berätta ens för anhöriga vem kunden är. ”Det var väldigt mycket hysch-hysch kring det där programmet,” säger en tidigare analytiker i ETC:s granskning.

Och insynen? När Dagens ETC i maj 2025 begärde ut handlingar svarade Polismyndigheten att den varken kan bekräfta eller förneka en relation med Palantir — med hänvisning till fara för rikets säkerhet. Inte ens polisens eget insynsråd, organet som finns just för demokratisk insyn, fick svar. När frågan i november nådde riksdagen genom en skriftlig fråga från Petter Löberg (S) — bland annat om var datan lagras: i Sverige, inom EU eller i Palantirs egna molntjänster — blev regeringens besked att detta inte är dess bord.

03Danmark gjorde tvärtom

Det finns ett kvitto på att samma teknik går att hantera på ett annat sätt: Danmark. Efter attentaten i Köpenhamn 2015 köpte dansk polis öppet en Palantir-plattform, POL-INTEL, byggd på samma Gotham-teknik. Systemet ansågs så ingripande att Folketinget stiftade en egen rättslig grund — politilovens § 2a om ”tværgående informationsanalyser” och en särskild förordning. När danska ledamöter senare ställt frågor om erfarenheterna har justitieministern svarat offentligt, med diarienummer. Systemet är omdebatterat och kritiserat även där — men debatten kan föras, för alla vet att det finns.

Kontrasten är själva fyndet. Frågan var aldrig om polisen ska få använda kraftfulla analysverktyg — det kan finnas goda skäl. Frågan är om ett demokratiskt samhälle får veta att det sker, pröva den rättsliga grunden och utkräva ansvar. I Danmark fick parlamentet den chansen innan systemet togs i drift. I Sverige fick varken riksdagen, insynsrådet eller allmänheten den — förrän journalister tog den åt dem.

04Så landar bedömningen

Så: styr Palantir svensk polis? Nej — det finns inget stöd för att bolaget fattar polisens beslut, och inget belägg för en total realtidsövervakning av befolkningen. Men den som avfärdat hela påståendet som foliehatt hade också fel. Ett hemligt, mångårigt samarbete med just Palantir är belagt, och hemlighållandet — inför insynsråd, riksdag och allmänhet — är dokumenterat i myndighetens egna svar. Myten har fel mekanik men pekar på ett verkligt demokratiskt problem.