Inflationen är nästan borta. Varför har din vardag fortfarande inte blivit billig?

Rubrikerna har äntligen blivit snälla: inflationen stannade på 0,7 procent i juni, en av de lägsta takterna på flera år. Ändå står du i kassan och tittar på ett kvitto som känns som en förolämpning. Matkassen som 2020 gick på 500 kronor kostar i dag omkring 620. Om inflationen är nästan borta — borde inte priserna vara på väg tillbaka?

01Räkneexemplet som förklarar allt: 100 kr, 110 kr, 112,20 kr

Tänk dig en vara för 100 kronor. Ett år med hög inflation höjer priset med 10 procent, till 110 kronor. Året därpå faller inflationen till 2 procent — precis den sortens nyhet som brukar beskrivas som att ”inflationen är besegrad”. Men 2 procent på 110 kronor är 2,20. Varan kostar nu 112,20 kronor.

Inflationstakten rasade alltså från 10 till 2 — och priset steg ändå, båda åren. Inflationssiffran mäter förändringen i priset, inte priset. För att varan ska kosta 100 kronor igen måste prisnivån falla med 11 procent. Det är deflation, och för den breda prisnivån händer det i praktiken nästan aldrig.

02Fem kostnader, fem helt olika kurvor

El är vardagens gungbräda. Elpriserna toppade i december 2022 på en nivå mer än dubbelt så hög som 2020, föll sedan kraftigt tillbaka — och steg i juni 2026 igen med 24,3 procent i årstakt, månadens största uppåtkraft i inflationen. El kan alltså bli billigare, men priset far mellan extremer snarare än återvänder till någon gammal normal. Drivmedel följer samma mönster kring världsmarknaden: toppen kom sommaren 2022, och i juni i år var pumppriserna åter på väg upp, 13,7 procent högre än året innan.

Maten är beviset för att prisfall inte är omöjliga — bara ovanliga och små i förhållande till uppgången. I juni 2026 var livsmedelspriserna 6,8 procent lägre än ett år tidigare och drog ensamma ner inflationstakten med 0,9 procentenheter. Men nivån ligger ändå kvar runt 24 procent över 2020. Nedgången har hittills raderat ungefär en tredjedel av matkassens hela prisklättring sedan dess — resten står kvar.

Hyrorna rör sig i praktiken bara åt ett håll. De sätts i årliga förhandlingar, och i juni var de 3,4 procent högre än året innan — en lugn takt, men ovanpå tidigare års höjningar. Sedan 2020 har hyresnivån stigit med drygt 20 procent, i stort sett utan en enda rekyl nedåt. Det som ser stabilt ut i statistiken är en nivå som permanentas.

För hushåll med bolån dvärgades ändå allt detta av räntan. Villaägarnas räntekostnader mer än fördubblades mellan 2020 och toppen i maj 2024, enligt KPI:s dåvarande mätserie. När Riksbanken sedan sänkte styrräntan — den ligger i dag på 1,75 procent — föll kostnaderna snabbt: i slutet av 2025 med över 20 procent i årstakt. Fallande räntekostnader är också ett viktigt skäl till att KPI (0,7 procent) just nu ligger under KPIF (1,3 procent), måttet där ränteeffekten räknas bort och som Riksbanken styr mot.

Tjänsterna, till sist, stiger nästan alltid. Frisören, restaurangen och paketresan består till stor del av löner, och löner sänks sällan — paketresor var i juni 9,7 procent dyrare än året innan. När priser ändå faller brant är det ofta politik snarare än marknad: tandvården blev 19,6 procent billigare tack vare nya subventioner vid årsskiftet, och hemelektronik — teknikens eviga undantag — föll med 10,3 procent.

03En siffra i nyheterna, miljoner olika plånböcker

KPI är ett genomsnitt över en tänkt riksvarukorg — allt från hyror och el till streamingabonnemang och tandläkarbesök, viktat efter vad hushållen i snitt lägger pengarna på. Men inget hushåll är genomsnittet. En hyresgäst utan bil, med fast elavtal, har levt i en helt annan prisvärld än villaägaren med rörligt bolån, två bilar och eluppvärmning. Under räntetoppen 2023–2024 kunde skillnaden mellan de två hushållens personliga ”inflation” räknas i tiotusentals kronor om året.

Där finns också förklaringen till att statistiken och magkänslan pratar förbi varandra. Känslan att ”allt är dyrt” jämför dagens kvitton med minnesbilder från före prischocken — en jämförelse av nivåer. Nyhetssiffran jämför med samma månad förra året — en jämförelse av takt. Båda kan ha rätt samtidigt. Det är inte din plånbok som ljuger, och inte SCB heller; ni mäter olika saker.

04Testa själv: nivå eller takt?

05Så tolkar du nästa inflationsrubrik

Fråga alltid: takt eller nivå? ”Inflationen sjunker” betyder att prisökningarna bromsar in — inte att något blir billigare. Vill du veta vad som hänt med priserna, leta efter jämförelser med 2020, inte efter årstakten.

Håll isär KPI och KPIF. KPI påverkas direkt av bolåneräntorna; KPIF räknar bort ränteeffekten och är måttet Riksbankens inflationsmål gäller. När räntorna rör sig snabbt berättar de två olika historier — som nu: 0,7 mot 1,3 procent.

Kolla varugrupperna, inte bara totalen. Bakom junisiffran 0,7 gömmer sig el på +24,3 och tandvård på −19,6 procent. Och jämför till sist med din egen korg: om du hyr eller äger, kör bil eller cyklar och hur stora lån du har avgör mer för din privata prisresa än rikssnittet gör.