Är det elexporten som gör elen dyr i söder?
Kritiker menar att Sverige säljer sin billiga el till Europa och att sydsvenskarna får betala notan — ett argument regeringen själv använde när den nyligen pausade en ny elkabel till Danmark. DjupKollen har granskat vad Svenska kraftnät, regeringen och prisstatistiken faktiskt säger om vad som driver prisskillnaderna.
Den 8 maj 2026 meddelade energi- och näringsminister Ebba Busch att regeringen pausar en ny elkabel mellan sydvästra Sverige och danska Jylland — Konti-Skan Connect — i väntan på att EU ska ändra sitt förslag om hur intäkter från flaskhalsar i elnätet får användas. Beskedet föll i god jord hos alla som redan är övertygade om att Sveriges elexport till Europa är orsaken till de höga elpriserna i söder. Men stämmer det bilden?
Påståendet dyker upp regelbundet i debattartiklar och ledare: Sverige säljer sin billiga vatten- och vindkraft till kontinenten, och sydsvenska hushåll och företag får betala för det i form av extra höga elräkningar. I Tidningen Näringslivet har nationalekonomen Mats Nilsson räknat på Konti-Skan Connect och menar att Sverige tar på sig kontinentens prisrörelser under nästan alla årets timmar, för att kabeln bara gör verklig nytta ett fåtal av dem.
Vad Svenska kraftnät själva pekar ut
Svenska kraftnät, som äger och driver stamnätet, ger en annan huvudförklaring på sin egen webbplats. Sverige är indelat i fyra elområden — SE1 i norr till SE4 i söder — eftersom nätet inte klarar att föra över hur mycket el som helst mellan landsändarna. Norra Sverige har ett produktionsöverskott av vattenkraft och ny vindkraft, medan södra Sverige fått ett underskott sedan flera kärnkrafts- och kraftvärmeverk stängts de senaste decennierna. När mer el behöver flyttas än ledningarna klarar av uppstår en flaskhals, och priset stiger i det område som har brist. Det är, enligt myndigheten själv, den strukturella orsaken till att el konsekvent kostar mer i SE3 och SE4 än i SE1 och SE2 — oavsett vad som händer med exportkablarna.
Citat”Ju mer Sverige exporterar desto mer el behövs och då blir det dyrare.”
Att exporten ändå spelar en roll går att se konkret. Hösten 2022 låg förbindelserna till Polen och delar av de danska öarna nere för underhåll samtidigt, vilket enligt Ek bidrog till att elpriset i elområde 4 föll till sin lägsta nivå sedan i början av augusti det året. Så länge Sverige är hopkopplat med ett kontinentaleuropeiskt elsystem kommer den kopplingen att pressa svenska priser uppåt när kablarna är i drift — precis som kritikerna hävdar.
Prisgapet finns även mellan söder och söder
Men om exporten till kontinenten vore huvudförklaringen borde elområden med likartad tillgång till utlandskablar ha likartade priser sinsemellan. Så ser det inte ut. I maj 2026 låg medelpriset i SE1 (Luleå) på 50,4 öre per kilowattimme och i SE2 (Sundsvall) på 53,3 öre, enligt Konsumenternas Energimarknadsbyrå — medan SE3 (Stockholm) låg på 77,0 öre och SE4 (Malmö) på 94,6 öre. SE3 och SE4 handlar via i princip samma utlandsförbindelser, men skiljer sig ändå åt med nästan 18 öre. Det gapet förklaras av överföringskapaciteten inom Sverige, inte av vad som säljs till Tyskland eller Danmark.
snittpris i elområde SE1 (Luleå), maj 2026
snittpris i elområde SE4 (Malmö), maj 2026 — nästan dubbelt så högt som i norr
Regeringens kabelpaus är ändå en politisk signal
Det hindrar inte att exportfrågan blivit en politisk stridsfråga. När Busch pausade Konti-Skan Connect motiverade hon det med att EU:s så kallade nätverkspaket innehåller förslag hon kallar oacceptabla för Sverige — bland annat om hur flaskhalsintäkter får användas.
Citat”Vi lyfter ut och pausar Konti-Skan Connect till Danmark tills vi blir hörda av EU.”
Regeringen vill kunna använda en del av flaskhalsintäkterna till annat än nätutbyggnad — till exempel elstöd eller ny elproduktion. Det är alltså i grunden en strid om vem som ska tjäna på flaskhalsarna och hur pengarna ska användas, snarare än ett bevis för att kablarna i sig är huvudorsaken till sydsvenskarnas höga priser.
Två skilda frågor att hålla isär
Fråga vad som faktiskt jämförs. Varför skiljer priset mellan norra och södra Sverige? I huvudsak överföringskapacitet inom landet. Varför stiger sydsvenska priser när kablarna till kontinenten är i drift? Delvis exporten och den europeiska sammankopplingen. Den politiska striden om Konti-Skan Connect handlar i grunden om den andra frågan — och om vem som ska förfoga över flaskhalsintäkterna — inte om att lösa den första.
”Sveriges elexport till Europa är orsaken till de höga elpriserna i södra Sverige.”
Delvis sant — men exporten är förstärkaren, inte grundorsaken. Svenska kraftnät pekar självt ut den strukturella förklaringen till Sveriges nord–sydgap: överföringskapaciteten inom landet räcker inte för att flytta all el från produktionsöverskottet i norr till konsumtionsunderskottet i söder. Det gapet finns även mellan SE3 och SE4, som har snarlik tillgång till utlandskablar men ändå skiljer sig med nästan 18 öre per kilowattimme. Sammankopplingen med kontinentens elsystem förstärker ändå priserna när kablarna är i drift — vilket Svenska kraftnät själva bekräftat, och vilket syntes tydligt hösten 2022 då priset i söder föll till årslägsta samtidigt som två utlandskablar låg nere. Att kalla exporten för ”orsaken” till de höga priserna i söder blandar därför ihop en förstärkande faktor med den bakomliggande, strukturella.
Källor
6 st- Elområden och prisskillnaderSvenska kraftnätmyndighetens egen förklaring av elområdesindelningen, flaskhalsar och den strukturella prisskillnaden mellan norr och söder
- Avbrott i utlandskablar har gett rekordlåga elpriserSVT Nyheter2022citat av Erik Ek, Svenska kraftnäts dåvarande driftschef, om sambandet mellan export och pris; kabelavbrotten till Polen och Danmark hösten 2022
- Regeringen går vidare med uppdrag om internationella elkablarRegeringskansliet2026pressmeddelande 8 maj 2026 om pausen av Konti-Skan Connect och tvisten om EU:s nätverkspaket
- Busch i bråk – pausar elkabel till DanmarkNy Teknik20268 maj 2026, direktcitat av energiminister Ebba Busch
- Elpriser — utveckling och statistikKonsumenternas Energimarknadsbyrå (Ei/Konsumentverket)2026månadsmedelpriser per elområde, maj 2026, uppdaterad 3 juni 2026
- Missen som får elnotan att rusa i decennierTidningen Näringslivet202612 februari 2026. Nationalekonomen Mats Nilssons kritiska granskning av Konti-Skan Connect, återgiven som debattperspektiv, inte som DjupKollens egen slutsats
Läs vidare
Kan Riksbanken ensam tämja inflationen?
Varje gång priserna rör sig riktas blicken mot Brunkebergstorg. Men Riksbankens egna ekonomer har räknat på saken, och kommit fram till att ungefär 60 procent av variationen i svensk KPI-inflation följer omvärlden. Vi läste hela deras staff memo — och hittade en siffra som missförstås åt båda hållen.
Ska EU läsa allas privata chattar?
Slagordet är svårt att värja sig mot: EU ska läsa allas privata chattar. Men bakom ”Chat Control” döljer sig inte en lag utan flera — en frivillig regel som löpte ut i våras och återinfördes i juli, och ett omstritt förslag som fortfarande förhandlas. Vi öppnade lagtexten, skilde 1.0 från 2.0 och prövade påståendet, ord för ord.
Inflationen är nästan borta. Varför har din vardag fortfarande inte blivit billig?
Inflationen i juni: 0,7 procent. Din matkasse: fortfarande en fjärdedel dyrare än 2020. Vi reder ut skillnaden mellan att priserna slutar stiga och att de blir billiga igen — och varför båda siffrorna talar sanning.